Efter natten

En kopp te är alltid bra,
men det var inte riktigt vad hon ville ha.
En stormig natt, en mystisk man,
kunde inte den drömmen varit sann?
En natt av mys och film på tv,
är inget man sätter i sin kärleks-cv.
De äter frukost, muntert så,
sen hon säger, jag måste gå.
Dörren slår fast hårt bakom henne.

En farlig man, det trodde jag visst!
Men en äktenskapskandidat, det var han, nischt?
Hur kunde jag ha tagit så fel?
Men ja, jag är skyldig till en del.
Jag borde nog honom ha förfört,
kanske lite sensuellt berört?
Nästa natt tar jag en ny chans,
och bjuder upp en snygging till dans!
Kanske även en till synes ofarlig svenne?

Nästa natt hon far på diskotek,
och träffar män, det går som en lek!
Vid baren står en man, blond och fager
ha! hon tänker, dig jag tager!
Sedan följer en natt av stor passion,
men det är inte riktigt som ni tror!

Rimveckan fortsätter

efter flunssa-paus.

Efter krogen

Kom nu, säger mannen med gäll röst
hon tittar bakåt, men i gränden finns ingen tröst.
Mannen är henne okänd, staden likaså
men hon är tvungen att efter honom gå.
Han är farlig, det vet hon väl
men hon litar på honom, i alla fall till en del.
De går snabbt längs många dystra gångar.

Vad gör jag här, varför kom jag hit?
Äh, jag vet, jag gjorde det med flit.
Hott är han definitivt,
jag ville få lite spänning i mitt vardagsliv.
Men de här gatorna, gränderna, alltihop,
jag känner att allting kan gå på tok!
Känner jag ens honom, vad är hans namn?
Ett léende, en whiskey och jag var i hans famn.
Hans ögon och styrka mig lätt fångar.

Vi är framme, han säger och öppnar en dörr,
i ett kvarter hon aldrig varit förr.
Han vänder sig mot henne och ler
vi måste vara tysta, mamma sover där ner.
De smyger upp till nästa våning.
Vill du ha te, säger han till hennes förvåning.

Rimveckan

Låt mig presentera, den första, och en lång tid enda, dikten jag har skrivit. Jag var 19, det var nyårsafton, och jag hade 39 graders feber. Anki är Lillasysters maskot.

Anki
En dag var Anki ute och spatsera
passade samtidigt på att filosofera
"Vad ska det bli av mig?
Polis eller ankpastej?
En ankas liv är inte lätt,
för det kan lätt gå snett.
Ser man för aptitlig ut
kan livet snart ta slut".
Då Anki där fundera
då hon sakta promenera
fick hon nåt förskräckligt se
o ve och fasa "Va e de"?
En jägare i prickig hatt
Anki börja skrika och fick fnatt
"Mamma mamma hjälp mig nu,
hjälp mig hjälp mig kära du!"
Och mamma rusade fram förskräckligt fort,
men vad nu, hon tar ett kort,
hon fotade den onda gubben,
tacka sen den dumma snubben!
Anki snyftar "Varför gör du så?
Bryr du dig inte alls om hur jag må?"
Mamma svarar "Han är påväg till ditt kalas,
för han är ju faktiskt en pajas!"
Anki andas lättad ut,
livet behöv nu inte alls ta slut!
Nu bär det av till kalas och ballonger
och många långa muntra sånger!

Ni får skratta rått

För jag vet att jag är sjukt dålig på att rimma.

Edinburgh

Trånga gator, mörka och små
liken, på vilka du inte vill gå.
Fleshmarket close och Skinner's end
Nej! Jag ser dig mot dem vänd.
Fyller de dig inte med fasa?
Ska vi flyga tillbaka till Vasa?
Vill du faktiskt leka med de mörka krafter,
som vill suga ur dig livets safter?
Välj Sugerhouse close och Gullan's end
och lycka ifrån himlen sänd.
De ser mycket trevligare ut,
och då får dikten ett lyckligt slut!

forts.

Jag kan lika gärna sticka mig på den där sländan nu direkt och få det undan! tänkte Aurora frustrerat. Plötsligt fick hon se en grön kula lysa i mörkret. Hon kunde inte annat än följa den, ut ur rummet och upp längs en smal trappa. Kulan förde henne in i ett rum möblerat med endast en spinnrock. Förtrollningen höll hårt i prinsessan , och lyfte hennes hand emot sländan. Det sista Aurora såg innan hennes ögon stängdes var en svartklädd fé som log tacksamt emot henne.

Hela slottet påverkades av prinsessans koma. De föll in i en djup depression och gick apatiska omkring på slottsgården. Folket utanför slottsmurarna förde rosor till porten som ett tecken på sin sorg. Prins Johan var på väg till slottet, men fick ett sms händelseutvecklingen. Han stannade sin bil, öppnade sin dator och läste mer. Men det är ju hon, det är ju Aura86, är hon prinsessan, min fästmö! tankarna snurrade omkrign i Johans huvud. "Ligger i koma efter en ond fés förbannelse" läste han. Jag måste göra något, men vad? Jag älskar ju henne, men hur kan man besegra en ond fé, var bor fén över huvud taget? Han bestämde sig för att åka till slottet och prata med Auroras goda féer, enligt tidningsartikeln var de de enda som var klarat sig undan förbannelsen med vettet i behåll.

Han hade inga problem med att hitta dem. De väntade på honom vid porten. "Vi visste att du skulle komma!" tjöt de

-sen for internet poikki för Nora-

forts.

Den lilla prinsessan växte upp till en ovanligt klarsynt ung flicka. Hon bodde mitt i skogen och fick just inte träffa några andra människor. Men som tur finns det internet. Aurora spenderade sin lediga tid i diverse chat-rum, och lärde känna människor från hela världen.. En ung man, Prince_84, fångade hennes intresse. Han var en riktig drömprins som spelade in kärlekssånger via youtube åt henne. Aurora blev förälskad.

Kvällen före Auroras adertonårsdag satte sig de goda féerna ner med Aurora och berättade åt henne om hennes ursprung.

"Du måste tillbaka till slottet och inta din plats som kronprinsessa" sade blåa fén

"Kronprinsessa, jag? Hmm, jag har alltid vetat att jag är speciell!" tyckte Aurora "Vad bra! Jag har en massa saker som jag vill rätta till, dethär med pälsnäring till exempel, och sexhandel, och jämställhet! Visst får jag bestämma om sådant som drottning?"

"Så skulle det ha varit på den gamla goda tiden, upplysta despoter fick regera då. Jag tror tyvärr att parlamentet och regeringen kommer att vara ganska osamarbetsvilliga"

"Nu är det dags för dig att klä på dig en klänning värdig för e kunglighet, vi ska åka till slottet redan ikväll! Tänk, du kommer äntligen att träffa din trolovade!" sade den röda féen svärmiskt

"Trolovad? Har jag en trolovad? Vad är det för trams? Jag tänker inte gifta mig med någon som jag inte känner och älskar!"

"Ta det lugnt, prins Johan är en den bästa äktenskapskandidat du kan hitta!"

Kvartetten gick genom skogar och dalar till slottet. Vakterna blev sövda av féerna, och prinsessan såg för första gången sitt födslohem. Féerna förde henne till ett oanvänt rum i en oanvänd del av slottet. "Vänta här, vi hämtar dina föräldrar."

Aurora väntade, frustrerad. Hon visste väl om farorna. Profetian sade att hon skulle sticka sitt finger på en slända och dö på sin adertonårsdag. Men om jag alltid skulle dö på min adertonårsdag, varför har jag hela mitt liv förvaras borta från mitt hem, och nu när sannolikheten är störst att jag kommer att dö, hämtas hit till slottet. Hej och adjö, får jag säga till mina föräldrar, tänkte hon.