Rimveckan fortsätter

efter flunssa-paus.

Efter krogen

Kom nu, säger mannen med gäll röst
hon tittar bakåt, men i gränden finns ingen tröst.
Mannen är henne okänd, staden likaså
men hon är tvungen att efter honom gå.
Han är farlig, det vet hon väl
men hon litar på honom, i alla fall till en del.
De går snabbt längs många dystra gångar.

Vad gör jag här, varför kom jag hit?
Äh, jag vet, jag gjorde det med flit.
Hott är han definitivt,
jag ville få lite spänning i mitt vardagsliv.
Men de här gatorna, gränderna, alltihop,
jag känner att allting kan gå på tok!
Känner jag ens honom, vad är hans namn?
Ett léende, en whiskey och jag var i hans famn.
Hans ögon och styrka mig lätt fångar.

Vi är framme, han säger och öppnar en dörr,
i ett kvarter hon aldrig varit förr.
Han vänder sig mot henne och ler
vi måste vara tysta, mamma sover där ner.
De smyger upp till nästa våning.
Vill du ha te, säger han till hennes förvåning.